Jag är inte bara mamma...

Men ååååååhhhhhh!!!!!!

Jag skrev ju precis ett långt inlägg som min en gång i tiden "snabba" stationära dator inte pallade lägga ut. Jag har tränkt hur länge som helst (plus att min kära älskling har tjatat hål på mina öron) att jag jag ska radera gamla filer alternativt bränna ned de på disc. Jag har skjutit upp det för att jag är för lat och skyllt det på att han har för mycket jobb i datorn så egentligen (på något vis) är det hans fel.
På något vis lyckas jag få det mesta till hans fel. Själv är jag bara ett offer för omständigheter utanför min kontroll. Visst är det bra? Funkar aldrig dock.
Han är helt enkelt för smart. Vid sånna här tillfällen är det jobbigt att inse. Det skönaste är dock att han är tillräckligt klok att inte påminna mig om det just nu utan han sitter i stället tyst bredvid mig i soffan och fnittrar till "Hundra Höjdare". I och för sig vet jag inte hur klokt det är av honom eftersom jag är lätt irriterad (datorns fel = peters fel... på något galet vis) och då är det inte det smartaste att kolla på dubbel-F som jag bestämt mig för att bojkotta sen de knarkade i något program. Normalt skulle jag för länge sen förlåtit de men en stund som denna...
Hur kan en dator f*cka upp min text??????? Åååååhhhh.... Jag som lovade mig själv att kopiera alla inlägg innan jag klickar på den magiska knappen.

Jaaa...

Egentligen så tror jag att det var meningen eftersom jag var lite osäker på om jag skulle lägga ut texten eller inte.
Allt sker av en anledning.

Nog om det.

Jag har bakat bröd igen. Tack älskade Ylva för receptet.